Movikens hamn

Movikens hamn hörde till Strömbacka bruk liksom masugnen i Moviken.
Till Movikens hamn anlände järnmalmen som transporterats från gruvorna i mellansverige.
Malmen roddes från början i "haxar" över Dellen. Från mitten av 1800-talet drogs pråmarna av ångbåten Tamm.
Veden till båtens ångmaskin förvarades i ett stort vedmagasin i anslutning till kajen.

Malmen lastades av från pråmarna med en malmkran och kördes med oxdragna vagnar på en transportbana till Movikens masugn.
Det färdiga stångjärnet forslades samma väg tillbaka söderut via utskeppningshamnen i Hudiksvall.

Movikens kolugnar
I hamnen fanns sju stora kolugnar för tillverkning av träkol till Strömbacka Bruk.
Stora mängder träkol förbrukades vid järnframställningen, både i Movikens masugn och i smedjorna vid Strömbacka Bruk. Kolförsörjningen var ett stort problem. Träkolen tillverkades i kolmilor av brukets egna kolare och av traktens bönder.

Kolen från ugnarna blev torrare och av högre kvalitet än skogskolen.
Ugnskolen räckte inte till brukets behov, utan blandades med skogskol.
Man fick då en jämnare masugnsprocess med färre störningar.
För att rationalisera koltillverkningen byggde Strömbacka Bruk 7 kolugnar vid Movikens Hamn i mitten av 1800-talet.

 

Webbmaster Roland Waax